Guds 7000-åriga plan

I både Gamla och Nya Testamentet återfinns ett högst intressant uttryck. Ett uttryck som troligtvis är långt mer än bara poetiskt språk. Upptäcken man kommer göra när man tar detta uttryck på allvar är att mänsklighetens historia de senaste sextusen åren redan var förutsagda i Bibelns första kapitel. Det här uttrycket är inte bara en nyckel till Bibelns första kapitel, utan låser även upp flera profetiskt dolda passager över hela Skriften med hjälp av denna uppenbarelse.

”Men glöm inte detta, mina älskade, att en dag för Herren är som tusen år och tusen år som en dag.” (Andra Petrusbrevet 3:8)

Uttrycket förekommer även i Psaltaren 90:4 (Gamla Testamentet): ”Tusen år är i dina ögon som den dag som förgick i går.”

Gud ser en dag som tusen år och vice versa. Högst intressant. Speciellt då Gud också talar om för oss att vi ska: ”Komma ihåg det som hänt i det förgångna…” eftersom han ”förkunnar från början vad som skall komma och långt i förväg det som inte har skett” enligt Jesaja 46:9-10.

Slår vi ihop dessa bibelverser kommer vi förstå att Gud valt att förkunna från början vad som ska ske. Vad hände i början? Gud skapade världen på sex dagar och vilade på den sjunde. Kan dessa dagar vara kopplade till det faktum att han ser en dag som tusen år? Det är något vi ska utforska.

Inte en ny idé

Tanken att Gud har en 7000-årig plan är inte en ny lära. Om du söker den specifika termen i Bibeln kommer du inte finna den, men om du söker efter konceptet kommer du finna det genom hela Skriften. Precis som ordet treenigheten aldrig dyker upp som term i Bibeln är det trots det ett bibliskt koncept. (Jag likställer dock inte den essentiella läran om treenigheten med Guds 7000-åriga plan. Den sistnämnda är långt ifrån ett frälsningskrav.)

Som vi snart ska utforska är skapelseberättelsen bara en av många passager som stödjer denna idé.

Idén att Gud opererar genom en 7000-årig plan var en uppfattning även bland kyrkofäder. Till exempel talar Barnabasbrevet från första århundradet om den 7000-åriga planen.¹ Irenaeus från 100-talet undervisade det och Commodianus under 200-talet. Under fjärde seklet skrev Lactantius om dessa saker också.²

Varför jag nämner dessa författare är inte för att deras skrifter skulle vara felfria, men det vittnar om att även forna bibellärare inom profetia undervisade detta. De såg mönstret från Guds ord och jag är mer än beredd att hålla med dem på denna punkt.

Därför ska vi nu utforska ställen där fenomenet med profetiska dagar finns i Bibeln.

Skapelseberättelsen

I 1 Mosebok kapitel ett har vi en redogörelse kring hur Gud gick till väga när han fullbordade sitt skapelseverk. Vad som är intressant här är hur han valde att fördela skapandet över sju specifika dagar:

Dag 1 – Gud såg att ljuset var gott och skilde ljuset från mörkret.

Dag 2 – Gud skapade ett valv som skilde vatten från vatten. Vatten ovan valvet samt vatten under valvet. Detta är den enda dagen av de sex om vilket Gud inte säger att han ”såg att det var gott”. Det kommer visa sig vara mycket betydelsefullt när vi applicerar principen “en dag är som tusen år” och jämför denna dag med det andra millenniet.

Dag 3 – Grönska, fröbärande örter och träd som bär frukt med frö i sig skapades på denna dag. Fokuset verkar ligga på växtorganismer med förmågan att föröka sig (har frön i sig). ”Och Gud såg att det var gott.”

Dag 4 – ”Gud sade: “Varde på himlavalvet ljus som skiljer dagen från natten!” De skall vara tecken som utmärker särskilda tider, dagar och år, och de skall vara ljus på himlavalvet som lyser över jorden.” Och det skedde så. Gud gjorde de två stora ljusen, det större att härska över dagen och det mindre att härska över natten, likaså stjärnorna. Han satte dem på himlavalvet till att lysa över jorden, till att härska över dagen och natten och till att skilja ljuset från mörkret. Och Gud såg att det var gott.” (Första Mosebok 1:14-18)

Dag 5 – Under denna dag skapades levande varelser i vattnet och fåglar för himlen. Och Gud såg att det var gott, sedan välsignade han dem och gav befallningen ”Var fruktsamma och föröka er”.

Dag 6 – Under denna dag skapades levande varelser på jorden. Människan skapades i Guds avbild och fick befallningen ”var fruktsamma och föröka er och uppfyll jorden!”. Sedan såg Gud på allt han hade gjort och se, det var mycket gott.

Dag 7 – Denna dag är unik på flera sätt. Gud vilar på denna dag från hela det verk som han hade gjort. Sedan välsignar han den sjunde dagen och helgar den. Det som utmärker denna dag är också att frasen ”och det blev afton och det blev morgon” inte dyker upp som den gör i de sex andra dagarna. Även detta kommer vara en ledtråd senare när vi försöker ta reda på om dessa sju dagar faktiskt kartlägger 7000 år i förväg.

De sju dagarna representerar 7000 år

Mycket har debatterats kring vad Bibeln lär angående jordens ålder och dylikt. Denna artikel kommer inte röra vid den frågan. Istället kommer vi här lyfta fram de övernaturliga förutsägelser som Bibeln gjort angående hur vår värld sett ut ur ett frälsningsperspektiv de senaste sextusen åren. 

Om vi nu tar frasen ”en dag för Herren är som tusen år och tusen år som en dag” och applicerar den på skapelseberättelsens sju dagar får vi se om det kan vara så att dessa dagar modellerade i förväg det som ägt rum de senaste cirka 6000 åren:

Dag ett

Första dagen skapade Gud ljuset och skilde det från mörkret. Vi har därmed en separation som äger rum mellan ljus och mörker. Vad ägde rum det första millenniet? Syndafallet.

Dag två

Andra dagen handlar om vad Gud gjorde med vattnet. Som redan påpekat är det den enda dagen av de sex som Gud inte ”såg att det var gott”. Vi behöver inte söka långt för att förstå att detta i förväg preciserar den stora händelsen under det andra årtusendet – syndafloden.

Dag tre

Tredje dagen talar om hur fröbärande örter och träd som bar frukt med frö i sig skapades. Är det inte intressant att Abraham, han om vilken det sägs att ”i hans säd skall hela jorden bli välsignad”, trädde fram cirka 2000 år efter Adam, det vill säga under det tredje millenniet. Abraham fick löftet om att bli ett stort folk och till en stor välsignelse. Han förökar sig sedan och det tredje millenniet handlar mycket om hur Abrahams avkomma (hans frön) förökar sig på jorden och blir Guds folk. Tredje millenniet fokus ligger därmed på patriarkerna.

Dag fyra

Fjärde dagen handlar om att Gud skapar vägledande ljus och tecken i himlen för att utmärka särskilda saker. Inte heller här behöver vi söka långt för att finna parallellen till det fjärde årtusendet. Det är under det fjärde millenniet som majoriteten av alla profeter var verksamma. Från Davids texter till Malaki är allt skrivet under det millenniet. Att associera de profetiska texterna till ljusen och tecknen i himlen är inte heller en stretch då Andra Petrusbrevet 1:19 bekräftar den  bilden.³ 

Dag fem och sex

Den femte dagen kombinerat med den sjätte dagen är unika på det sättet att det var endast under dessa dagar levande varelser skapades och Herren gav befallningen ”var fruktsamma och föröka er och uppfyll jorden”. Är det inte intressant att det som ägt rum de senaste cirka 2000 åren, ända från det att Kristus initierade det femte millenniet tills idag har det funnits en entitet på jorden kallad kyrkan vars uppgift varit att vara fruktsam, föröka sig och uppfylla jorden.⁴

Det är även först i samband med Kristi ankomst som sant ”levande” varelser kunnat finnas. Jesus kom för att ge oss ”liv, ja, liv i överflöd”⁵ och för att ”göra oss levande, vi som var döda genom våra överträdelser och synder”.⁶

Vi befinner oss just nu i slutet av den sjätte dagen och kommer snart slå över till den sjunde dagen. Med tanke på den precision Gud haft gällande de första sex dagarna är jag övertygad om att den sjunde dagen, det sjunde millenniet också kommer vara som skrifterna uppenbarar.

Dag sju

Dag sju talar om hur Gud ”vilade från hela det verk som han hade gjort” och hur denna dag blev välsignad och helgad. Ur en profetisk synvinkel är det extremt uppenbart att detta är en förebild för det kommande tusenårsriket. Det kommande fredsriket där Satan kommer vara bunden och Guds folk kommer regera som kungar och präster.

Sex gånger i Uppenbarelseboken 20 används termen ”tusen år” för att peka på det kommande riket innan vi kliver in i innan evighetens dag.

Hebreerbrevet 3:14-4:13 talar mycket om den framtida vilan. En sabbatsvila som finns kvar för Guds folk att ta del av och som vi ivrigt ska sträva efter för att få komma in i. Denna vila kan mycket väl vara det kommande tusenårsriket som den sjunde dagen i skapelseberättelsen profeterar om.

Snabb överblick

Det här var bara en snabb överblick av hur Guds profetiska cykler finns inbäddade i texten, redo att bli upptäckta av den flitige studenten. Det här fenomenet med profetiska dagar är inte en lära som endast är hämtad från skapelseberättelsen utan förekommer på flertalet platser. Om du vill fortsätta läsa om detta ämne är det bara att klicka på ”läs mer” nedan.

---

Nedan kommer flertalet passager listas som troligtvis uppenbarar för oss det mönster hela Bibeln pekar på i relation till de profetiska dagarna.

Josua 6

En upptäckt man kommer göra när man studerar Josua bok är att hela boken verkar vara en form av strukturell modell till Uppenbarelseboken. Vi har hur Josua intar det förlovade landet och fördriver inkräktarna från det som egentligen tillhör Guds folk, i likhet till hur Kristus i Uppenbarelseboken befriar jorden från dess inkräktare och intar den åt Guds folk. Detta är något som utvecklas här: Josua – en förebild till Kristus.

Inte är Josuas bok bara en väl utvecklad förebild för Jesu framtida intagande av planeten jorden, utan den ger oss också starka indikationer på att det kommer ske i linje med den ”7000-åriga planen” som vi antar Gud använder sig av.

Sju dagar

”Och Herren sade till Josua: ’Se, jag har givit Jeriko med dess kung och dess tappra stridsmän i din hand. Tåga omkring staden med alla stridsdugliga män, gå runt staden en gång. Så skall du göra i sex dagar. Sju präster skall bära sju basuner gjorda av bagghorn framför arken. På sjunde dagen skall ni tåga omkring staden sju gånger, och prästerna skall blåsa i hornen. När de blåser i baggens horn med utdragen ton och ni hör ljudet från hornet, skall allt folket ge upp ett kraftigt härskri. Då skall stadsmuren störta samma och folket skall dra in över den, var och en rakt fram.” (Josua 6:2-5)

Gud instruerar här Josua till att vandra runt Jeriko sex dagar, innan de på sjunde dagen, när basunerna ljöd för sjunde gången kunde inta staden. Vilken ofattbar märklig procedur! Varför kunde de inte bara intagit staden direkt? Men det är detta som gör Bibeln så intressant, gång på gång verkar det som om Gud säger åt folk att göra de märkligaste av saker.

När Gud gör dessa saker är det mer än bara ”because he can”. Jag tror att han alltid använder sig av ett specifikt tillvägagångssätt för att skapa ett mönster eller bild som i förväg pekar på en kommande händelse.

Få se om du ser samma sak som jag: I sex dagar marscherar Guds folk runt omkring staden utan att inta den med en strid. När sjunde dagen kommer och ”sjunde basunen” ljuder är det dags att inta staden. – Guds folk marscherar runt på jorden i 6000 år, men har ännu inte intagit det som Gud lovat tillhör dem. När sedan den sjunde basunen ljuder i Uppenbarelseboken 11 fördrivs Satan som nu är härskare över världen⁷ och Gud tar över:

Den sjunde ängeln blåste i sin basun. Då hördes i himlen starka röster som sade:

“Herraväldet över världen tillhör nu vår Herre och hans Smorde, och han skall vara konung i evigheternas evigheter.”’ (Uppenbarelseboken 11:15)

Initierandet av sjunde millenniet äger rum, Herren och Messias tar över världen och nu är det dags att invadera det förlovade landet och staden. Liksom varje person i Jeriko dödades, kommer Gud ”utrota syndarna” på jorden (Jesaja 13:9) och ”en man kommer vara mer sällsynt än fint guld” (Jesaja 13:12). 

Josua bok uppenbarar därför för oss hur Gud väntat 6 dagar (6000 år) innan Guds folk får inta det som tillhör dem på sjunde dagen.

Reningen från spetälska på sjunde dagen

Även lagar i Toran (De fem Moseböckerna) verkar uppenbara för oss mönsterbilder för de 7000 åren.

”Den som skall renas skall tvätta sina kläder och raka av allt sitt hår och bada i vatten, så blir han ren och får sedan gå in i lägret. Men han skall stanna utanför sitt tält i sju dagar. På sjunde dagen skall han raka av allt sitt hår, både huvudhåret, skägget och ögonbrynen, ja, allt sitt hår skall han raka av. Och han skall tvätta sina kläder och bada sin kropp i vatten, så blir han ren.” (3 Mosebok 14:8-9)

Här kan vi se att den lagen under Moses lär oss hur det gick till kring den ”spetälskes rening”. För att förstå hur betydelsefullt detta är måste vi inse att spetälska i Bibeln är idiomatiskt för synd.⁸

Spetälska är en grafisk fysisk bild på syndens andliga besmittelse. Synd är fult, motbjudande, ”obotligt” och sprider sig. Det separerar människor från Gud och gör dem utstötta. Instruktionerna prästerna får i 3 Mosebok 13 hjälper oss förstå syndens natur: Det är i oss, djupare än skinnet (13:3), den sprider sig (13:8), besmittar och isolerar oss från Guds närvaro (lägret) (13:45-46); och precis som spetälska kläder skulle kastas i elden (13:52-57), kommer de som är klädda i synd bli kastade i elden.

Så i vår passage i 3 Mosebok 14:8-9 ser vi att en spetälsk blev ren på sjunde dagen. Vi ser även i 3 Mosebok 13:50-52 att spetälska klädesplagg skulle brännas upp på sjunde dagen. Är det inte intressant att det är först på sjunde ”milleniedagen” vi kommer få våra förhärliga kroppar och återvända med Jesus? Vi kommer återvända med Jesus i förhärligade kroppar utan syndfull natur vid det sjunde millennieskiftet och det är även då alla iklädda sin synd kommer bli kastade i eldsjön.⁹

Mannat från himlen

Denna princip med att en dag i Bibeln har profetiska tendenser rörande olika millennium förekommer även på de mest oväntade platser: i samband med mannat från himlen.

Efter att Israels folk lämnat Egypten och gått igenom Röda Havet började Gud förse dem med övernaturlig provision från himlen, någon form av bröd kallat ”manna”. ”Manna” är ett hebreiskt ord som betyder just ”vad?”. Hebréerna döpte brödet efter sin reaktion, ”vad är det här??”.

Det intressanta med detta bröd är att det verkar modellera för oss i förväg utbredandet av Guds ord i sextusen år.

Då sade Herren till Mose: “Se, jag skall låta det regna bröd från himlen åt er. Folket skall gå ut och samla så mycket de behöver för varje dag. Så skall jag pröva dem, om de vill vandra efter min lag eller inte. När de på sjätte dagen lagar till vad de har fört hem, skall det vara dubbelt så mycket som de annars samlar varje dag.” (2 Mosebok 16:4-5)

Jesus talar om för oss att mannat var en förebild till honom i Johannesevangeliet 6:51, men det är också en bild för Guds ord: ”Det står skrivet: Människan lever inte bara av bröd, utan av varje ord som utgår från Guds mun.” (Matteusevangeliet 4:4)

Om vi ser de sex dagarna av försörjandet med manna från himlen som Guds ord, för att sedan applicera den princip vi nu lärt oss, kommer vi se att modellen passar förvånansvärt bra in på de senaste 6000 åren av mänsklig historia.

Gud har alltid försett med förkunnelse av sitt ord de senaste sextusen åren. Men det vi ser är att det skett en enorm acceleration det senaste millenniet. Den ”sjätte dagen” skulle förse med dubbelt så mycket som alla andra i 2 Mosebok 16. Om vi tittar tillbaks på de senaste millenniet inser vi att det är ett millennium som slungats ut ur de mörka åren, rakt in i reformationen, tryckpressen och utbredandet av Guds ord. Vi har nu internet och en värld som har tillgång till Guds ord på sätt utan motstycke i historien. Du och jag kan läsa grundtexterna bara några musklick bort, och studera på djupnivå utan att ens ha studerat grekiska eller hebreiska. Vi bär på obegränsat antal biblar i våra fickor och tillgången är likt aldrig förr.

Kan det vara så att detta är ett fenomen för att förbereda oss inför den kommande sabbaten (tusenårsriket) precis som i 2 Mosebok 16?

Här är en video som visar den explosionsartade utvecklingen senaste seklerna: https://www.youtube.com/watch?v=J0kSWg4VRCw

Det här är inte bara en observation och antagande jag gör utifrån 2 Mosebok 16, utan även ängeln som adresserade Daniel sa att den bibliska kunskapen skulle öka i den sista tiden:

”Men du, Daniel, göm dessa ord och försegla denna skrift till ändens tid. Många skall forska i den och kunskapen skall bli stor.” (Daniel 12:4)

Det kan naturligtvis vara en slump att det bara råkar passa in på bilden i 2 Mosebok 16, men jag har vandrat med Herren för länge för att tro på slumpen…

Moses sju dagar

”Herrens härlighet vilade på Sinai berg och molnskyn övertäckte berget i sex dagar, men på sjunde dagen kallade han på Mose ur skyn. Och Herrens härlighet såg för Israels barn ut som en förtärande eld på toppen av berget. Mose gick mitt in i molnskyn och steg upp på berget. Sedan blev han kvar på berget i fyrtio dagar och fyrtio nätter.” (2 Mosebok 24:16-18)

Lägg märke till hur molnet täckte berget i sex dagar innan Gud kallade på Mose ur skyn upp på berget. Något mycket liknande inträffar i Matteusevangeliet 17 och Markus 9 – lärljungarna Petrus, Johannes och Jakob är ”sex dagar” på jorden för att stiga upp på berget med Jesus på sjunde.

Att Herrens härlighet vilade på berget och att ett moln täckte det i sex dagar är en bild för himlen. På sjunde dagen får dock Mose, den rättfärdige, stiga upp i molnen och träda fram inför Herren.

På liknande sätt kommer Gud kalla upp sitt folk ”i molnen” och till himlen (1 Tessalonikerbrevet 4:17) efter sex tusenårsdagar.

Det är även intressant att Mose, som är en av de två vittnena i Uppenbarelseboken 11 kommer bli tagen till himlen i ett moln i Uppenbarelseboken 11:12. Även detta sker precis i samband med skiftet mellan det sjätte och sjunde millenniet.

Riket efter sex dagar

Jag säger er sanningen: Några av dem som står här ska inte smaka döden förrän de fått se Människosonen komma i sitt rike. Sex dagar därefter tog Jesus med sig Petrus, Jakob och hans bror Johannes och förde dem upp på ett högt berg där de var ensamma. Då förvandlades han inför dem: hans ansikte lyste som solen, och hans kläder blev vita som ljuset. Och Mose och Elia visade sig för dem och samtalade med honom. Petrus sade till Jesus: “Herre, det är gott för oss att vara här. Om du vill ska jag göra tre hyddor här: en åt dig, en åt Mose och en åt Elia.” Medan han ännu talade kom ett lysande moln och sänkte sig över dem. Och en röst ur molnet sade: “Han är min älskade Son. I honom har jag min glädje. Lyssna till honom!” (Matteusevangeliet 16:28-17:5)

Vers 16:28 talar om hur Människosonen ska komma i sitt rike. Versen där på talar om för oss att det var specifikt sex dagar efter det han går upp på berget. Varför får vi veta denna tillsynes onödiga detalj om dagarna? Därför att den uppenbarligen utstakar ett profetiskt mönster. Allting som sker på berget är tydliga referenser till Jesu återkomst. Han är uppe på ett berg (bild på himlen), hans ansikte lyser som solen, Moses och Elia är där, Lövhyddohögtiden diskuteras (högtiden är kopplad till tusenårsriket: länk), han är i ett moln innan han kommer ner från berget etc. Allt ihop är tydliga vägvisare som pekar på Jesu återkomst. Och allt detta sker efter sex dagar. Precis som resten av Bibeln också indikerar kommer Människosonen komma med sitt rike ner på jorden efter sextusen år.

Andra Mosebok 19

Desto mer man lär sig Skriften, ju mer tydligt blir det att Gud avsett en cirka 2000 år lång kyrkoålder som avslutas vid uppryckandet. Läran om uppryckande¹⁰ är inte en lära som endast är begränsad till Nya Testamentet, utan som även lärs ut i Gamla Testamentet.¹¹

Innan vi applicerar den princip vi lärt oss ”att en dag är som tusen år” och vice versa, ska vi kolla in de otroliga likheterna mellan 2 Mosebok 19 och 1 Tessalonikerbrevet 4:

”Vi säger er detta enligt ett ord från Herren: vi som lever och är kvar till Herrens ankomst skall alls inte komma före de insomnade. Ty när en befallning ljuder, en ärkeängels röst och en Guds basun, då skall Herren själv stiga ner från himlen. Och först skall de som dött i Kristus Jesus uppstå. Därefter skall vi som lever och är kvar ryckas upp bland moln tillsammans med dem för att möta Herren i rymden. Och så skall vi alltid vara hos Herren.” (1 Tessalonikerbrevet 4:15-17)

Paulus informerar här för oss hur proceduren kommer se ut i samband med de dödas uppståndelse och uppryckandet. En befallning kommer ljuda, en ärkeängels röst och en Guds basun kommer höras. När detta sker kommer Herren stiga ner från himlen. När han stiger ner från himlen rycks de döda och levande i Kristus upp bland moln för att möta Herren i rymden (luften).

Det är hur allting kommer gå till enligt Guds ord. Frågan blir då om detta mönster finns utstakat någon annanstans? Svaret är ja! I Andra Mosebok 19, i en passage som ger oss otroliga insikter:

Herren sade till Mose: “Se, jag skall komma till dig i ett tjockt moln för att folket skall höra när jag talar med dig och sedan för alltid tro på dig.” Mose framförde folkets svar till Herren. Då sade Herren till Mose: “Gå till folket och helga dem i dag och i morgon och låt dem tvätta sina kläder. De skall hålla sig beredda till i övermorgon, ty då skall Herren stiga ner på Sinai berg inför allt folkets ögon. Du skall märka ut en gräns för folket runt omkring berget och säga: Tag er i akt för att stiga upp på berget eller komma nära dess fot. Var och en som kommer nära berget skall straffas med döden, men ingen hand får röra vid honom, utan han skall stenas eller skjutas. Vare sig det är ett djur eller en människa, skall den det gäller inte få leva. När jubelhornet ljuder med utdragen ton får de stiga upp på berget.” (2 Mosebok 19:9-13)

Här talar Herren och säger att han ska stiga ner på berget. När jubelhornet ljuder med utdragen ton får de stiga upp på berget. Mose hade även fått i instruktion att helga folket. Han gör det och sedan sker det Gud sagt:

14 Mose steg ner från berget till folket. Han helgade dem och de tvättade sina kläder. Och han sade till folket: “Håll er beredda till i övermorgon. Ingen får komma nära någon kvinna.”

På tredje dagen, när det hade blivit morgon, började det dundra och blixtra. Ett tjockt moln lade sig över berget och ett mycket starkt basunljud hördes. Allt folket i lägret bävade. Men Mose förde folket ut ur lägret för att möta Gud och de ställde sig nedanför berget. Hela Sinai berg höljdes i rök därför att Herren hade stigit ner på berget i eld. Rök steg upp därifrån som röken från en smältugn och hela berget skakade våldsamt. Basunljudet blev starkare och starkare. Mose talade och Gud svarade honom med hög röst. Och Herren steg ner på Sinai berg, på toppen av berget, och Herren kallade Mose upp till bergets topp. Då steg Mose dit upp. (2 Mosebok 19:14-20)

Snacka om att läsa ett eko i förväg av 1 Tessalonikerbrevet 4. Här stiger Herren ner på berget, liksom han ska stiga ner från himlen enligt Paulus. En basun ljuder, precis som skildrat i 1 Tessalonikerbrevet 4. Herren kallar Mose upp till bergets topp, liksom Herren kommer kalla sin församling upp till rymden för att möta honom där. Mose stiger upp och möter Herren liksom vi kommer stiga upp och möta honom.

Insikterna slutar dock inte här. Vad var det Gud befallde Mose och folket att göra innan det ägde rum?

”Gå till folket och helga dem i dag och i morgon och låt dem tvätta sina kläder. De skall hålla sig beredda till i övermorgon, ty då skall Herren stiga ner på Sinai berg inför allt folkets ögon.” (2 Mosebok 19:10)

Han säger åt dem att vara helgade, tvättade och beredda i två dagar. I 2000 år har kyrkan varit kallad till att vara helgad, tvättad och beredd.¹² På tredje dagen, vid inledningen av det sjunde millenniet, på tre dagen efter Jesu första ankomst kommer han stiga ner från himlen. Basunen kommer ljuda och vi kommer ryckas upp för att för evigt vara med honom.

Hoseas tre dagar

I Hosea kan vi läsa en av Bibelns mest spännande passager. En passage som inte bara förutsäger att Gud själv skulle komma till jorden för att återvända tillbaks till himlen, utan som också preciserar tiden som skulle gå innan det judiska folket omvänt sig från sitt förkastande av sin Messias.

”Jag vill gå min väg, jag vill vända tillbaka till min boning, till dess de erkänner sin skuld och söker mitt ansikte. I nöden skall de vända sig till mig.” (Hosea 5:15)

Vad säger denna vers? Gud talar här och säger är att han ”ska gå sin väg och vända tillbaka till sin boning”. Vilket otroligt intressant uttryck! ”Vända tillbaka till sin boning” – det betyder att han först måste ha lämnat den. Säger verkligen Gamla Testamentet att Gud själv skulle lämna sin boning (himlen) för att sedan vända tillbaka till den? Det är precis vad texten säger.

Hur länge skulle Gud stanna i sin boning efter han återvänt dit? ”Till dess de erkänner sin skuld och söker hans ansikte”. Vilka är dessa ”de”? Det judiska folket.¹³

Det judiska folket kommer en dag omvända sig från sin synd och tro på Jesus från Nasaret som sin Messias. Det är precis denna framtida omvändelse Hosea profeterar om:

”Kom, låt oss vända om till Herren! För han har rivit oss, han ska också hela oss. Han har slagit oss, han ska också förbinda oss. Efter två dagar gör han oss levande igen, på tredje dagen låter han oss uppstå, så att vi får leva inför hans ansikte. Låt oss lära känna Herren, ja, låt oss sträva efter att lära känna honom. Hans uppgång är lika viss som morgonrodnadens, och han skall komma till oss lik ett regn, lik ett vårregn som vattnar jorden.” (Hosea 6:1-3)

Här har vi det judiska folkets omvändelse profeterad efter ”två dagar” av upproriskhet och får uppleva sitt upprättande på ”tredje dagen”. Den profetiska betydelsen av just detta antal dagar klarnar enormt i ljuset av att ”en dag för Herren är som tusen år och tusen år som en dag”.

Först cirka två millennium senare efter sitt förkastande av Jesus kommer judiska folket omvända sig (då tredje millenniet initieras) och Kristus återvända. Vilket stämmer precis överens med skapelsedagarna som visar att dag fem och sex skulle handla om kyrkan innan Kristus återvänder. Det stämmer också överens med 2 Mosebok 19 som pekar på samma sak, att Kristus skulle stiga upp till himlen i två dagar innan han återvände på tredje dagen.

Lasarus fyra dagar

I Johannesevangeliet 11 har vi historien om Lasarus som blir sjuk. Direkt när Jesus får höra detta säger han: ”Denna sjukdom skall inte sluta med döden. Den är till Guds ära, så att Guds Son blir förhärligad genom den.”¹⁴, för att sedan stanna två dagar där han befann sig.¹⁵ Innan Jesus anländer till Lasarus dör han.

Lasarus är sedan död i fyra dagar. Varför lät Jesus honom vara död i fyra dagar och inte tre eller fem? Många teologer kommer påpeka att det var för att förruttnelsen skulle slå in, men jag tror även Jesus gjorde det av en annan anledning.

Jesus sade till henne: “Har jag inte sagt dig att om du tror, skall du få se Guds härlighet?” De tog bort stenen, och Jesus lyfte blicken mot himlen och sade: “Fader, jag prisar dig för att du hör mig. Själv vet jag att du alltid hör mig, men för att folket som står här skall tro att du har sänt mig bad jag denna bön.” När han hade sagt det ropade han med hög röst: “Lasarus, kom ut!” Då kom den döde ut, med fötter och händer inlindade i bindlar och med ansiktet täckt av en duk. Jesus sade till dem: “Befria honom och låt honom gå.” (Johannesevangeliet 11:40-44)

Lasarus som en typ av mänskligheten

Jag kommer föreslå att Lasarus är en typ (profetisk modell) för mänskligheten. Om vi applicerar den princip som Guds ord lär oss: att en dag är som tusen år i Guds ögon, får vi se om modellen passar:

Vi har Lasarus som är död i fyra dagar innan han uppväcks från det döda av Guds Son. Först rullar de bort stenen och sedan väcker Jesus honom till liv genom sitt ord.

Vi kan se i Bibeln att mellan Adam-Kristus har vi cirka 4000 år. Det intressanta där är att döden regerade dessa 4000 år:

”Genom en enda människa kom synden in i världen och genom synden döden, och så kom döden över alla människor, eftersom alla hade syndat.” (Romarbrevet 5:12)

Mänskligheten måste därmed betraktas som andligt död under dessa fyra tusenårsdagar. Det är även högst intressant att Lasarus sedan efter sin död blir igenbommad bakom en sten. Denna sten tas sedan bort i samband med att Jesus uppväcker honom från det döda.

Mina tankar går direkt till hur stenen är en bild på lagen. (Lagen gavs i formen av stentavlor som därmed blir ett idiom för lagen.) När Jesus anlände tog han bort lagen som separerade oss från livet. Han blev lagens slut enligt Romarbrevet 10:4.

Då lagen inte kunde vara livgivande på grund av vår syndfulla natur, fördömde den istället oss och blev dödens ämbete.¹⁶ Jesus behövde därmed först ta itu med lagen (stenen) innan han kunde uppväcka oss. Vilket är precis bilden vi får i samband med uppväckandet av Lasarus.

Lagen tas bort och sedan ropar Jesus ut Lasarus ur döden med sitt ord. Den uppståndne Lasarus har dock fortfarande händerna + fötterna inlindade, samt ansiktet täckt av en duk som han desperat behöver bli fri ifrån. Även här ser jag parallellerna till hur vi efter vi blivit uppväckta behöver bli frigjorda från syndens band.

I nästa kapitel (Johannesevangeliet 12) finner vi Lasarus ha måltid med Herren. Motståndarna till Kristus vill också döda Lasarus.

Lasarus progression är därmed: Död i fyra dagar, igenbommad med en sten. Stenen rullas bort och Guds Son talar ut ordet över hans liv. Lasarus uppstår från det döda och blir sedan fri från det som höll honom bunden från sitt gamla döda liv. Ha måltid med Herren och bli förföljd för sin tro.

Parallellerna är slående. Vi har mänskligheten som är död i fyratusen år, men efter de åren rullas stenen (lagen) bort och budskapet från Guds son uppväcker oss från det döda. Vi kan nu leva det uppståndna livet i Kristus och bli frigjorda från de band som vi var inlindade i när vi var döda. Vi får nu ha måltid med Herren i nattvarden och bli förföljda av världen för vårt vittnesbörd om Jesus.

Johannesevangeliet 2

Fler passager som talar om profetiska dagar är till exempel i Johannesevangeliet 2:1-11. Där äger ett bröllop rum på ”tredje dagen”. Tredje dagen efter vad? I kontexten är det inte supertydligt vad som avses, vilket ger en ännu större anledning att tro att det avser profetiska dagar. Precis som bröllopet här äger rum på ”tredje dagen”, kommer vårt bröllop med Kristus äga rum på tredje dagen, efter två dagar (2000 år) av kyrkohistoria.¹⁷

Lukasevangeliet 13

I Lukasevangeliet 13:32 har vi också en ganska märklig passage i relation till antalet dagar.

”Jesus svarade dem: “Gå och säg till den räven: Nu driver jag ut onda andar och botar sjuka i dag och i morgon, och på tredje dagen når jag mitt mål” (Lukasevangeliet 13:32)

Här har vi hur Jesus säger att han kommer ”nå sitt mål” på tredje dagen, det vill säga ”vara färdig” som grekiskan också säger.¹⁸ Även om Gud verkat på jorden ända sedan början, klev Jesus ner som människa på jorden för tvåtusen år sedan. Och ända sedan dess har onda andar drivits ut och sjuka blivit botade i hans namn.¹⁹ Hans namn har verkat i ”två dagar” och på tredje dagen kommer han ”nå sitt mål”, då han sätter upp sitt rike.

Sammanfattning

Vi har inte kunnat täcka ens i närheten av alla profetiska mönster som finns att bli upptäckta i relation till Guds 7000-åriga plan och de profetiska dagarna. Detta är dock nog med material för att kunna fastställa att Gud verkligen uppenbarar den planen för oss i sitt ord. Vi ska emellertid vara noga med att inte spekulera kring specifika dagar, månader och år när vi slår över till det sjunde millenniet.

Det spännande är dock just detta: Vi är ofattbart nära slutet. Nu är tiden att arbeta för Gud likt aldrig förr. Snart kommer Jesus. Snart är de sex dagarna över och Människosonen återvänder i sin härlighet för att sätta upp sitt rike på den sjunde dagen.

1. Barnabas epistel XV vers 4-6
2. http://www.biblebaptistpublications.org/gods7000yearplan.html
3. ”Så mycket fastare står nu det profetiska ordet för oss, och ni gör rätt i att hålla er till det som till ett ljus som lyser på en mörk plats, tills dagen gryr och morgonstjärnan går upp i era hjärtan.” (2 Petrusbrevet 1:19)
4. Johannesevangeliet 15:16, Matteusevangeliet 28:18-20 etc
5. Johannesevangeliet 10:10
6. Efesierbrevet 2:1
7. 1 Johannesbrevet 5:19, 2 Korintierbrevet 4:4
8.   http://www.jesus.org/birth-of-jesus/genealogy-and-jewish-heritage/how-is-leprosy-like-sin.html
9. Uppenbarelseboken 20:11-15, 21:8
10. 1 Tessalonikerbrevet 4:17, 1 Korintierbrevet 15:51-58, Uppenbarelseboken 3:10, 4:1 mm.
11. Jesaja 26:19-21, Sefanja 2:1-3, Psaltaren 27:5 (samt typologi i Henok, Daniel mm.)
12.  1 Petrusbrevet 1:13-16, 1 Tessalonikerbrevet 5:5-8, Markusevangeliet 13:33-37, Predikaren 9:8
13. Matteusevangeliet 23:37-39, Lukasevangeliet 13:35, Sakarja 12:10, 13:8-10, Romarbrevet 11:25-27 mm.
14. Johannesevangeliet 11:4
15. Johannesevangeliet 11:6
16. 2 Korintierbrevet 3:7-9
17. Uppenbarelseboken 19:7-10 mm.
18. http://biblehub.com/greek/5048.htm
19. Markusevangeliet 16:15-18