Boas – en förebild till Kristus
Ruts bok är en av de mest fascinerande böckerna i Bibeln. Denna fyra kapitel korta bok är laddad med profetiska mönster. En av bokens huvudkaraktärer är Boas. En karaktär vars liv på ett tydligt sätt modellerar Kristus. Boas är den store hjälten i boken, återlösaren och parallellerna mellan honom och Jesus Kristus är väldigt häftiga. Som sagt, Jesus är på varenda sida i hela Bibeln – även i Ruts bok. Denna gång funnen i det typologiska mönstret hos Boas.
Boas och Kristus
Boas var en man från staden Betlehem och specifikt Juda stam. Detta i likhet till Kristus, som var av Juda stam och föddes i staden Betlehem. Boas återfinns även senare i Jesu Kristi släktled, då han är förfader till kung David.1 Boas tar precis som Kristus sig en hednisk brud. Boas roll och hans koppling till Kristus uppenbaras emellertid som tydligast i deras roll som återlösare. Något vi ska kolla närmare på och vad det innebär.
Återlösning
I Ruts bok är Boas återlösaren och i hela det bibliska panorama du och jag står inför är Kristus den store återlösaren. Men vad innebär det egentligen och vad är återlösning?
För att förstå sig på handlingen kring Rut och Boas måste man känna till vad en återlösare (hebreiska: goel) är för något.
Återlösning innebär att man ”köper tillbaks” något till dess forna skick eller ägare. Lite som man kan återköpa något från en pantbank. Det är därför man brukar kunna tala om att Kristus ”återlöst” – det vill säga friköpt – oss syndare från det dödsstraff vi ådragit oss via synden och för oss tillbaka till den relation och status vi hade innan syndafallet.
När judiska folket intog landet Israel var Herren mycket noggrann med att betona att det var hans land som han gett till dem. Det betyder att ingen som köpte och sålde jord ”ägde” marken, utan istället sålde och köpte man snarare det vi idag skulle kalla ett ”lånekontrakt” eftersom marken ultimat ägs av Gud enligt 3 Mosebok 25:23-28, 47-55. Eftersom Gud sågs som den verkliga markägaren i Israel sågs varje markägare som en hyresgäst som behövde lyda Herrens bud.
När man sålde mark ingick därmed också regler för hur det skulle kunna bli ”återlöst”. Det innebär att ifall du sålde din mark för någon annan att bruka den, skulle på själva rullen där kontraktet skrevs även innehålla reglerna för hur det senare kunde bli återlöst av din släkt. En återlösare (hebreiska: goel) är därför en släkting med rätt och skyldighet att återlösa mark tillbaks till dess ursprungliga familj. Återlösning gällde dock inte bara mark, utan en återlösare kunde även återlösa en anhörig som blivit såld till slav, eller inlösa en fattig eller avliden anhörigs egendom.2
Guds regler kring återlösning innebar också att var femtionde år (på jubelåret) skulle mark returneras till sina ursprungliga ägare om någon tvingats sälja på grund av till exempel fattigdom. (Israel höll dock aldrig reglerna kring jubelåren historiskt sett. Någonting som orsakade enorma konsekvenser. 2 Krönikeboken 36:21 mm.)
En goel är därför en släkting med rätt och skyldighet att återlösa en anhörig som blivit såld till slav, eller inlösa en fattig eller avliden anhörigs egendom.3 I vår historia här är Boas en återlösare. Boas blir därför i denna historia en tydlig bild på Kristus.
Boas som återlösare
När vi kommer till Ruts bok och hur det går till när Boas återlöser är det så att vi ser att lagen om återlösning inte endast gällde marken. I Israel tillät lagen som sagt en manlig släkting att köpa marken av en avliden landägare för att se till att den hölls inom familjen. Det fanns dock också hållhakar. Återlösaren hade också skyldighet att ta till sig sin döde släktings fru om hon var barnlös för att upprätthålla den dödes namn.
Vi ser detta i Rut 4 när återlösaren blir erbjuden att återlösa marken åt Noomi och Rut. Släktingen väljer att inte återlösa då det skulle innebära att han också skulle behöva ta till sig Rut som hustru. Turen går därför över till Boas som är näste man i ledet. Boas återlöser marken gladeligen och tar sig Rut till hustru:
Boas gick upp till stadsporten och satte sig där. Då kom återlösaren förbi, den som Boas hade talat om. Boas sade: “Kom och sätt dig här, min vän.” Och han kom och satte sig. Därefter tog Boas till sig tio män av de äldste i staden och sade: “Sätt er här.” Och de satte sig. Sedan sade han till återlösaren: “Den åkermark som tillhörde vår broder Elimelek vill Noomi sälja, hon som kom tillbaka från Moabs land. Därför tänkte jag meddela dig detta och säga: Köp marken inför dem som sitter här och inför mitt folks äldste. Vill du lösa in den, så gör det. Men om du inte vill lösa in den så säg mig det, så att jag vet. För ingen annan än du har den rätten och näst dig jag själv.” Han sade: “Jag löser in den.”
Boas sade: “När du köper marken av Noomi, då köper du den också av den moabitiska kvinnan Rut, den dödes hustru, för att uppväcka den dödes namn över hans arvslott.” Återlösaren svarade: “Då kan jag inte lösa in den, för då skulle jag skada min egen arvslott. Lös du in det jag skulle ha löst in, för jag kan inte göra det.” Vid inlösen och ägarbyte var det förr i tiden sed i Israel att den ena parten, för att stadfästa avtalet, drog av sig sin sko och gav den åt den andre. Detta gällde som bekräftelse i Israel. Återlösaren sade till Boas: “Köp det du!” Och han tog av sig skon. Då sade Boas till de äldste och till allt folket: “Ni är i dag vittnen till att jag av Noomi har köpt allt det som tillhört Elimelek och allt det som tillhört Kiljon och Mahlon. Samtidigt har jag också förvärvat moabitiskan Rut, Mahlons hustru, till hustru åt mig för att uppväcka den dödes namn över hans arvslott, så att den dödes namn inte blir utrotat bland hans bröder eller ur porten till hans stad. Ni är i dag vittnen till detta.” (Rut 4:1-10)
Boas som en typ av Kristus
Då Boas återlöser land som fallit i någon annans händer medan de ursprungliga ägarna varit i främmande land, samt tar sig en hednisk hustru, tycker jag parallellerna till Kristus är extremt uppenbara. Det som sker i Uppenbarelseboken är just det: Jesus Kristus köper tillbaks det land som fallit i någon annans händer. Både i fråga om landet Israel, samt planeten jorden. Han tar sig även sig en hednisk brud i församlingen.
Paralleller till oss
Återlösningen har tydliga paralleller till mänsklighetens situation. Vi blev tilldelade jorden och att förvalta den. Vi sålde den dock rakt in i den Ondes våld.4 Människan var oförmögen att betala skulden vi orsakat. Endast en återlösare kunde betala priset och återlösa mänsklighetens förlorade arvedel. Men vem skulle kunna vara kapabel att betala en skuld så stor, en skuld som innefattar hela mänskligheten? (Uppenbarelseboken 5:1-5)
Endast Gud själv kunde möta den lösensumman. Därför valde Gud att bli en människa, en ”nära släkting” (goel) till Adam för att betala återlösningspriset för oss. Han blev en människa för att cirka 33 år senare betala priset för hela mänskligheten på ett blodigt kors. Sedan är det dags för honom att närma sig Fadern och öppna bokrullen med rättigheterna till jorden efter att han mött återlösningskravet.
Kristus vår återlösare
Uppenbarelseboken behandlar antagligen just detta. Aposteln Johannes börjar gråta eftersom ingen i himlen och på jorden var funnen värdig att öppna bokrullen och bryta dess sigill. Ingen ängel kunde kvalificera sig eftersom det behövde vara en släkting till Adam. Det var det mänskliga släktet som sålt in sig själv i syndens och dödens slaveri och det skulle krävas en människa för att återlösa. Men plötsligt träder någon fram i denna hopplösa scen i Uppenbarelseboken:
“Gråt inte! Se, Lejonet av Juda stam, Davids rotskott, har segrat. Han kan öppna bokrullen och dess sju sigill.” (Uppenbarelseboken 5:5)
Sedan sjunges den nya sången. Sången som deklarerar att Jesus Kristus är värdig att ta bokrullen och bryta dess sigill då han har friköpt (återlöst) mänskligheten med sitt blod.
“Du är värdig att ta bokrullen och bryta dess sigill, för du har blivit slaktad, och med ditt blod har du friköpt människor åt Gud av alla stammar och språk och länder och folk. Du har gjort dem till ett kungarike och till präster åt vår Gud, och de ska regera på jorden.” (Uppenbarelseboken 5:9-10)
Bibelns budskap centrerar därmed kring den återlösning Jesus Kristus utfört åt mänskligheten.
Ännu fler paralleller mellan Boas och Jesus
Det finns ett väldigt betydelsefullt element i Boas återlösningshandlande värt att lysa upp som pekar på Kristus. När Rut lägger sig vid Boas fötter, tar Boas inte henne till sin brud. Han talar nämligen om för henne att det finns en närmre släkting än honom själv som har rätten att återlösa henne.5 Boas agerar därmed helt i linje med vad Guds lag uppenbarar i Fjärde Mosebok 27:8-11 och 3 Mosebok 25:25. Det innebär att hur mycket Boas än älskade Rut behövde han följa lagen och uppfylla dess krav innan han kunde närma sig henne och återlösa henne.
Det här är en fantastisk bild på Kristus. Han uppfyller först lagens krav för att sedan betala priset åt oss på korset för vår återlösning.6 Som Filipperbrevet 2:8-9 uttrycker det: ”När han till det yttre hade blivit som en människa, ödmjukade han sig och blev lydig ända till döden – döden på korset.” Hur mycket Jesus än älskade oss behövde han först uppfylla lagens krav innan han kunde närma sig oss och ta oss (församlingen) till brud.7 Jesus var lydig Guds lag ända in till döden, för att sedan återlösa oss.
Typologin är överväldigande när man tar med Rut och Noomi i bilden
Typologiskt perspektiv:
Noomi, Ruts svärmor = Israel
Boas = Kristus
Rut = Församlingen
- Rut som är en hedning, får komma in bland Guds folk som ett resultat av Noomis exil – Församlingen, som till mestadels består av hedningar, fick komma till Gud genom att Israel gick i exil i den så kallade diasporan.
- Rut är inte en ersättning till Noomi – liksom församlingen inte ersätter Israel (Rom 9-11)
- Rut får lära sig om Boas via Noomi – Församlingen får lära sig om Kristus genom den fantastiska judiska bakgrund vi har i hela Gamla Testamentet (Rom 9:1-5 mm.)
- Noomi möter Boas personligen efter att Rut gjort det. Rut får reda på saker om Boas genom Noomi, och Rut kommer till Boas via det Noomi förkunnat – Israel kommer bli frälst och få möta Kristus efter församlingen (Rom 11:25-27). Trots detta har församlingen fått reda på saker om Kristus genom det enorma judiska arvet i Gamla Testamentet.
- Rut lämnade sina gudar för den Sanne Guden (Rut 1:16) – Kyrkan har lämnat sina avgudar för den ende sanne Guden (1 Kor 12:2)
- Hur mycket Boas än älskade Rut behövde han invänta henne – Hur mycket Kristus än älskar varje individ är det bara de som kommer till honom som kan bli hans brud
- Rut lägger sig på tröskplatsen vid Boas fötter – tröskplatsen är en symbol för dom i Skriften (Matt 3:12, Ps 1:4-5 mm.) Församlingen kommer lägga sig vid Jesu fötter i Upp 4:9-10, men istället för att bli dömd finna nåd likt Rut
- Rut fick nåd av Boas (Rut 2:10-13) – Församlingen får nåd och åter av Kristus
- Rut föll ner och bugade sig inför Boas (Rut 2:10) – Församlingen kommer böja knä inför Kristus
- Rut blir erbjuden vin och bröd av Boas (Rut 2:14) – En skuggbild av hur Kristus ger nattvarden till sin församling
- Boas kom från Betlehem – Kristus är född i Betlehem (Mika 5:2)
- Boas återlöser marken åt Noomi och tar Rut till brud – Kristus återlöser landområdet Israel till sitt och ska regera därifrån samtidigt som han tar sig sin hedniska brud i församlingen
- Rut blir köpt av Boas via återlösningslagen – Kyrkan är köpt av Kristus med hans blod (Apg 20:28) och genom återlösningen (Upp 5:)
- Rut ska ”tvätta sig, smörja sig och klä sig fin” (Rut 3:3) innan mötet med Boas – Församlingen ska tvätta sig i ordet (Ef 5:26), ha olja i lampan (Matt 25:1-13) och klä sig fin (Upp 19:7-8) inför mötet med Kristus