google-site-verification: google58c3283cb6669e49.html

Kan man lita på den bibliska texten vi har idag?

Manuskriptens tillförlitlighet är överväldigande

Bibeln är garanterat historiens mest attackerade bok och utsätts ständigt för försök att underminera dess påståenden. En av de vanligaste invändningarna hos skeptiker mot Bibeln brukar vara att man inte skulle kunna lita på Bibeln, då den är så gammal och blivit kopierad flera gånger genom århundradena. De flesta tror dessutom (på felaktiga grunder) att Bibelns skrifter förändrats flertalet gånger sen dess uppkomst.

Problemet för personen som anser att den Bibel vi har idag inte skulle vara tillförlitlig, är att han inte kan se något antikt dokument som tillförlitligt. Detta eftersom gamla manuskript av Nya Testamentets skrifter är så mycket bättre bevarande än några andra skrifter av liknande ålder.

Det har blivit sagt flertalet gånger att den kritiker som vill åsidosätta Nya Testamentet, även måste göra det samma med Platons, Aristoteles och t.ex. Homeros skrifter.1

Den som tar ställningen att förkasta Nya Testamentet då den ”ändrats flertalet gånger under historien”, måste inse att det inte är en legitim basis att lägga ifrån sig Nya Testamentet på. Det vi nu ska utforska är att manuskriptens tillförlitlighet gällande Nya Testamentet är överväldigande. Vi kan ha full tillit till att den bibliska text vi har idag faktiskt är den de hade under det första århundradet.

Textkritik

De ursprungliga Bibelmanuskripten från författarna själva finns tyvärr inte, eller väntar fortfarande på att bli upptäckta. Detta gäller även all annan antik litteratur. Frågan vi därför måste ställa oss är hur vi kan veta om Bibeln vi har idag stämmer överens med de ursprungliga dokumenten. För att besvara frågan kring exaktheten av ett antikt verk brukar man väga in två variabler:

  1. Tiden mellan den ursprungliga skriften och de tidigaste manuskripten vi har tillgång till
  2. Antalet bevarade kopior av tidiga manuskript

Det betyder att om ett verk har många kopior producerade relativt nära till den tid då originalet skrevs kan vi med stor sannolikhetsgrad tro att den ursprungliga texten är korrekt bevarad.

För närvarande finns det mer än 5600 gamla grekiska manuskript bevarande av Nya Testamentet.2 Om vi skulle jämföra antalet Nytestamentliga manuskript med någon annan antik litteratur skulle vi se att de är helt överlägsna i fråga om kvantitet:

Författare: Skrivet år: Tidigaste kopia: Tidsspann mellan original & tidigaste kopia Antalet kopior
Lucretius Död 55-53 f.kr 1000 e.kr? 1100 år 2
Plinius den yngre 61-113 e.kr 850 e.kr 750 år 7
Platon 427-347 f.kr 900 e.kr 1200 år 7
Demosthenes 300-talet 1100 e.kr 800 år 8
Herodotos 480-425 f.kr 900 e.kr 1300 år 8
Suetonius 75-160 e.kr 950 e.kr 800 år 8
Thukydides 460-400 f.kr 900 e.kr 1300 år 8
Euripides 480-406 f.kr 1100 e.kr 1300 år 9
Aristofanes 445-385 f.kr 900 e.kr 1200 år 10
Julius Caesar 100-44 f.kr 900 e.kr 1000 år 10
Titus Livius 59-17 f.kr - ? 20
Publius Cornelius Tacitus Ca 100 f.kr 1100 e.kr 1000 år 20
Aristoteles 384-322 f.kr 1100 e.kr 1400 år 49
Sofokles 497-406 f.kr 1000 e.kr 1400 år 193
Homeros (Iliaden) Ca 900 f.kr 400 f.kr 500 år 643 (95% samstämmighet)
Nya Testamentet Ca 50-100 f.kr 80-125 e.kr Inom en generation 5600+ (99.5% samstämmighet)
3

Som vi ser i denna tabell finns det tusentals fler nytestamentliga grekiska manuskript än hos någon annan antik skrift. Den interna följdriktigheten bland Nya Testamentes manuskript är ungefär 99.5% överensstämmande. En ofattbart imponerande siffra. Om man dessutom räknar in handskrifter på andra språk har vi inte bara 5600+, utan mer än 24 000 kopior som bekräftar Nya Testamentets pålitlighet. Det finns också cirka 86 000 citat från de tidiga kyrkofäderna som bekräftar texten. Vi har därför extremt goda själ till att tro att den texten vi har idag är likadan som originalet.

Punktera myten om att bibeltexten skrevs/blev förändrad under kyrkomötet i Nicaea år 325

Frasen ”kyrkomötet i Nicaea” är ofta använd nästan som ett skällsord bland icke-kristna för att nedvärdera den kristna tron. Ofta tror folk att den kristna tron skulle bildats och formats där. En vanlig trosföreställning är att Bibeln sammanställdes där och man konspirerade ihop material för maktsyften. Inget av detta är naturligtvis sant.

Först och främst handlade det första konciliet i Nicaea år 325 inte om vilka texter som skulle utgöra kanon. Det var vedertagen kunskap inom den tidiga församlingen vilka skrifter som ansågs utandade av Gud, även om några få böcker var omtvistade.4 Första mötet i Nicaea handlade istället om att bevara den rena läran. De agerade helt enkelt ut Judas brev 1:3att kämpa för den tro som en gång för alla har överlämnats åt de heliga.

När kyrkokonciliet i Nicaea år 325 ägde rum hade de grymma förföljelserna som präglat kristna sedan Jesu uppståndelse precis börjat lugna ner sig. Kejsare Konstantin hade precis tagit över makten i Romarriket och själv konverterat till kristendomen. År 313 utfärdade Konstantin ediktet i Milano som i praktiken innebar slutet på den brutala fysiska förföljelsen av kristna i riket. Det innebar dock inte slutet för villoläror.

Under denna tid fanns en stor teologisk diskussion kring hur Kristus skulle betraktas. Många villolärare förkunnade skeva bilder av Kristi sanna natur. Frågan kyrkan stod inför var: Är Kristus av annan substans än Fadern, var han liknande, eller var han samma väsen? Är Kristus skapad eller har han alltid funnits? Tre termer diskuterades heteroousios, homoousios och homoiousios. En extremt viktig lära att urskilja kring.5

Konstantin förespråkade enhet och förstod att en schism i den kristna kyrkan bara skulle skapa instabilitet i sitt rike. Därför kallade han ihop detta kyrkomöte för att få slut på tvisterna. Vad var dock Konstantins roll i Nicaea? Konstantin var ingen teolog och det verkar inte heller som han brydde sig om på vilket sätt de skulle gå tillväga på för att bilda hans önskade enhet. Han lät därför teologerna komma samman och fastställa den rena läran. Vilket de gjorde. Den Nicenska trosbekännelsen utformades och blev en stor milstolpe i att bevara ortodox (renlärig) förkunnelse. Där fastställdes det tydligt att Jesus är Gud, samma väsen som Fadern, att han alltid funnits, men att de inte är samma person. ”…vi tror på en enda Herre, Jesus Kristus, Guds enfödde Son, född av Fadern före all tid, Gud av Gud, ljus av ljus, sann Gud av sann Gud, född och icke skapad, av samma väsen som Fadern, på honom genom vilken allting är skapat”.

Kyrkomötet år 325 hade alltså ingenting med att förändra den bibliska texten att göra. Istället handlade det om att rätt dela sanningens ord (2 Timoteusbrevet 2:15) och kämpa för den tro som en gång för alla har överlämnats åt de heliga (Judas brev 1:3).

Manuskripten daterade före 325 bekräftar att texten inte förändrats

När det kommer till bevarade manuskript från så tidigt som första till början av fjärde århundradet (60-320 e.kr) har vi faktiskt tillgång till extremt stora delar av Nya Testamentets text. Detta är mycket viktigt då dessa manuskript tillkom innan romerske kejsaren Konstantin och kyrkomötet i Nicaea år 325. Genom att därför jämföra de tidigast daterade manuskripten med de äldre kan vi se huruvida påståendet att texten skulle blivit förändrad på 300-talet stämmer. Den fantastiska upptäckten man då kommer göra är att texterna från 200-talet är likadana som de från 1200-talet.6

Varken ”kyrkan” eller Konstantin förändrade Bibeln.

De tidiga kyrkofädernas texter bekräftar också detta

Ett av de starkaste intygen på Nya Testamentets auktoritet och tillförlitlighet är den myriad av citat vi har tillgång till från de tidigaste kyrkofäderna. Den nytestamentliga texten citeras över 86 000 gånger i deras texter. Räknar man bara med materialet skrivet före år 325 har vi tillgång till 32 000 citat av Nya Testamentet.7 Vilket därmed är ytterligare en fakta som punkterar myten om att Bibeln skulle blivit förändrad.

Kyrkofädernas texter och citat är dessutom så omfattande att i princip hela Nya Testamentet skulle kunna bli rekonstruerat utan någon hjälp av de 24 000 manuskripten av Nya Testamentet vi har tillgång till. Sir David Dalrymple försökte sig faktiskt på denna uppgift: att rekonstruera hela Nya Testamentet från endast de tre första seklens kyrkofäder. Upptäckten han gjorde var att hela Nya Testamentet förutom elva verser gick att ta fram.8 Alla kopior av Nya Testamentet skulle därmed kunna kastas bort och ändå skulle det vara möjligt att rekonstruera det med texter från kyrkofäder som bl.a. Clement, Ignatius, Polycarp mm.

De tidigaste manuskripten

Slutligen för att hamra hem tesen kring Bibelns textliga tillförlitlighet skulle det vara användbart att nämna de tidigaste manuskripten. När det talas om textkritik är det alltid extra kraftfullt att ha manuskript så nära dess ursprungliga författande som möjligt. I tabellen lite högre upp visades Nya Testamentets överlägsenhet upp på den punkten. Det är dock även värt att nämna hur tidiga manuskript vi faktiskt har tillgång till.

John Rylands Papyrus 52

Sedan 1935 är de flesta experter överens om att det äldsta manuskripten vi har från Nya Testamentet är det lilla papyrusfragmentet från Johannesevangeliet som förvaras i John Rylands Library, Manchester, England. Detta manuskript (Papyrus 52) upptäcktes i Egypten 1920 och brukar dateras till cirka år 100-125. Manuskriptet innehåller text från Johannesevangeliet 18, specifikt verserna 31-33, 37-38. Denna datering skulle innebära att det är en första generationens kopia av Johannesevangeliet. Ett extremt starkt arkeologiskt bevis för Nya Testamentets pålitlighet.9

Magdalen Papyrus

I slutet av 1800-talet gjorde egyptologen Charles B. Huleatt en fascinerande upptäckt. Han hittade tre papyrusfragment i Egypten som han sedan förde till Magdalen College (varav papyrusens tilldelade namn) år 1901.

Dessa tre små bitar innehöll den grekiska texten från Matteusevangeliet kapitel 26, vers 23 och 31. På dessa har vi totalt 24 rader med texter på båda sidor. (Vilket innebär att originalet var en bok med sidor och inte en traditionell bokrulle. Något som brukades under evangelieperioden, då Paulus ger referens till det i t.ex. 2 Timoteusbrevet 4:13).

Dessa papyrus daterades sedan år 1953 av en erkänd brittisk papyrologist vid namn Colin H. Roberts. Han daterade dem till slutet av 100-talet. Det som dock är intressant är att dessa tre papyrusfragment 41 år senare skulle utforskas igen, med ännu mer avancerad teknik. Denna gång skulle de komma att bli daterade som nästan samtida med ögonvittnena till Jesu uppståndelse.10

1994 tog Dr. Carsten Peter Thiede sig an uppdraget att bruka ett extremt avancerat lasermikroskop för att få mer exakt datering. Han jämförde Magdalen Papyrusen med manuskript från Qumran-grottorna mm. för att få insikt i åldern på manuskriptet. Hans slutsats var att de troligtvis kan dateras till redan första århundradet. Det ska nämnas att hans arbete har kritiserats hårt då det är väldigt provocerande om vi har så tidiga bevarade manuskript från Nya Testamentet. Oavsett exakt datering på Magdalen Papryusen är folk i alla fall eniga om att det är ett av de tidigaste bevisen vi har för att Nya Testamentets dokument ej förändrats.

Sammanfattning

Denna hemsidas uppgift är att lyfta fram den övernaturliga integritet och design Bibeln besitter. Min tro på Bibeln som Guds Ord baseras därför inte på det faktum att vi har fantastiska arkeologiska bevis på manuskriptens tillförlitlighet. Man kan nämligen fastställa Bibelns tillförlitlighet genom att peka på dess integrerade budskap och övernaturliga förmåga att skriva historien i förväg. Med det sagt är det enorm betryggande att veta att det som kallas textkritik bara förstärker Bibelns tillförlitlighet ytterligare.

Referenser:

  1. https://www.carm.org/manuscript-evidence#footnote2_s6n1mzj
  2. Norman Geisler & Peter Bocchino, Unshakeable Foundations, (Minneapolis, MN: Bethany House Publishers, 2001) p. 256
  3. Listan är sammanställd från tre källor: 1) Christian Apologetics, av Norman Geisler, 1976, p. 307; 2) artikeln "Archaeology and History attest to the Reliability of the Bible," av Richard M. Fales, Ph.D., i The Evidence Bible, sammanställd av Ray Comfort, Bridge-Logos Publishers, Gainesville, FL, 2001, p. 163; samt 3) A Ready Defense, av Josh Mcdowell, 1993, p. 45 https://www.carm.org/manuscript-evidence#footnote2_s6n1mzj
  4. Kanonen ”fastställdes” i slutet av 300-talet, de skrifter som där fastställdes blev inte gudomliga för att kyrkomötet ansåg det. Istället blev de skrifterna del av kanon eftersom de var gudomliga. Omtvistade böcker var t.ex. Hebreerbrevet, Jakobs brev, Uppenbarelseboken, 2:a+3:e Johannesbrevet. Rekommenderade länkar: https://www.gotquestions.org/canon-Bible.html https://www.gotquestions.org/canonicity-scriptural.html
  5. http://www.equip.org/article/what-really-happened-at-nicea/
  6. http://www.csntm.org/Manuscript
  7. Josh McDowell, Evidence That demands a Verdict, vol.1, 1972 pg 52
  8. Josh McDowell, Evidence That demands a Verdict, vol.1, 1972, pg 50-51
  9.  https://en.wikipedia.org/wiki/Rylands_Library_Papyrus_P52
  10. http://www.khouse.org/articles/2001/333/